Feed me with music

I Linköping var jag tvungen att byta. Bus4you skulle ta mig till till den staden jag inte saknat speciellt mycket - jag har spenderat för mycket tid på tåg, buss och bil för att tycka om dig just nu. Nästa gång får du komma till mig! Men idag hade jag tur. I två och en halvtimme fick jag en vän som jag förut hört många historier om. Vi konstaterade, som så många andra gjort, att Stockholm är väldigt litet när vi kom fram till att våra vänner skakat hand tidigare. Under resans gång kom vi även fram till att båda varit på P&L i somras. Han berättade om studentlivet i Linköping och jag om mitt.. liv i Hultsfred. Och efter ungefär två timmar insåg vi att det nog var på tiden att presentera oss.. oops.

Nu ska jag snart gå på bussen från Liljeholmen. Där väntar en liten syster som jag ska krama sönder!

Kom hem efter en dag i skolan - först grupparbetet om Record Union och sen föreläsning (branschintroduktion). Sjukt intressant! Var kommer jag befinna mig om några år? ;) Ikväll kommer jag befinna mig i Stockholm. Från dörr till dörr tar det ungefär 6 timmar, känns ju så där lagom lockande! Helgen kommer spenderas med mina två systrar, mamma och farmor i en stuga utanför Västerås. Det är gåvan vi gav vår moder för att fira hennes första 50 år. Hur många gånger har man inte fått svaret på frågan vad som önskas i present - Glada barn. Jag ska vara så glad jag bara kan, inte så svårt med världens mysigaste tjejer (kvinnor, tanter?)!

Innan jag går, i mina nya mörkblå London-Converes, ska jag äta en apelsin och dricka två glas mjölk. Ingen mjölk ska gå till spillo under helgen Jobbigt att jag en gång i tiden varit känslig mot mjölk.. Är inte sugen på en magkramps-comeback ikväll!


Här hittar ni mig hela helgen :)

Kan någon komma hit och göra mig en tjänst? Rädda mig från de två påsar med bilar som har ropat på mig hela kvällen.. snart faller jag för frestelsen!

Benen är som spagetti. Trodde jag skulle trilla omkull när instruktören bad oss gå av cyklarna för lite, med betoning på lite, stretching. Jag har svårt att inte ge allt under ett pass - har alltid av en fantasibild i huvudet om att ledaren ska komma fram till mig efter passet och säga "Vad skulle du säga om att börja jobba här?" - som om jag tränar för att bevisa något? Och idag var det extra tungt med Joshua och Sam bakom mig. Då kan jag ju inte sätta mig på ändan och ge upp.. Tur att jag gillar att känna mig helt slut i kroppen!

Pantea hade lagt upp lite bilder på facebook från Sandras födesledagsfest.

        

Nu ska jag packa inför imorgon! Då bär det av till Stockholm igen.

"En man satt på trappan. Han sjöng om något jag inte förstod. Han bar kläder som jag aldrig sett någon ha förut. Hans frisyr hade jag satt under rubriken "punkare", vilket för mig var en helt annan art. Men jag kunde inte ta blicken från bilden när hans engagemang och äkthet lös igenom. Det här var inte ett av de där pojkbanden som sjöng klichéer. Jag visste direkt när jag hörde att det här inte var för mig men kunde ändå inte sluta gilla det jag hörde. Men så kom min storasyster in i rummet för att säga hejdå. Hon stannade upp ett par sekunder och innan hon lämnade rummet sa hon - Fan vilken kass låt!"





Idag, mer än 10 år senare, är detta fortfarande en viktig del av mitt liv. Musiken, budskapen, engagemanget.. Tänk om jag som 10-åring skulle vetat att en del av mina föreläsningar skulle handla om The Arks marknadsföring?

När jag skrev "dags för kroppens delar att skaka åt valfritt håll" så hade jag inte tänkt mig att det skulle ske i praktiken. Men det var precis vad alla hultsfredsbor fick skåda denna afton. Jag blev övertalad att följa med på Zumban, för hela femtio pengar! Denna timme gav mig bekräftelse på att jag har en kropp som skulle kunna spela isglasspinne. Den är rak, oböjlig, frusen och passar bättre i varmt än kallt klimat. Imorgon är vi inbokade på 80-tals-spinning. Och då syftar vi på tonerna och inte kläderna - hua! Fast, om man skulle bygga muskler och svettas i det modet skulle det väl vara i Hultsfred! Detta säger väl allt: Zumba-passet avslutades med en födelsedagssång för en viss 30-åring. Jag börjar inse att jag bor i en småstad..


Zumban passar nog bättre en mjukglass än en isglass..

Både skäms, över att visa vad som spelas hemma hos mig, och stolterar med detta! En kille från min utbildning "hittade" honom!

Har alldeles för länge låtit hjärnan gå på högvarv. Det är dags för kroppens delar att skaka åt valfritt håll. De flesta i klassen ska lägga tjugofem riksdaler av CSN på Zumba. Jag själv litar inte på att min kropp är tillräckligt stabil för den typen av träning och tänkte testa gymmet. Sen skulle det vara kul om jag orkar längre än en kvart. Kvällen ska spenderas med mera företagsekonomi - förändring. Men jag har en stark känsla av otrohet. Kanske lite True Blood för att komma ifatt resterande elevers vampyr-hets! Man måste ibland få unna sig lite belöning! Det där ordet ibland är ett användbart ord!

Förövrigt är denna vecka min detox-vecka. No sugar. No carbohydrates. No more body fat!


Här ska jag och mina muskler befinna oss om typ 2 och en halv månader - THAILAND!

Brevid mig ligger resultatet av dagen hittills. Frukostdaten började tidigare än vanligt en ledig dag. Men när klockan slog lunch och vi hade fått i oss kunskap värt tre timmar - kunde vi slå ihop böckerna för en stund och inse att morgonen bjuder på bästa koncentreringsförmåga! Vi lämnade konditoriet och tog två steg till höger. Där fick vi kasta i oss lite kinesiskt. Servitrisen kastade ut oss och sa att vi fick komma tillbaka halv fem om vi ville sitta kvar.. Det är bara hultsfred som kan bjuda på en sådan fin service! Så vi lämnade våra halvt urdruckna kaffekoppar och cyklade, i motvind, till Stålis.

Ska väcka tjejerna om 10 minuter. Här ska pluggas! Tentan närmar sig och vi är inte redo riktigt än. Kanske ikväll..

Juste, en uppdatering om helgen. Fredagen var kalas för tredje dagen i rad. Men misströsta ej. Under de timmar Becc var på föreläsning läste jag många ord och kladdade ner de viktigaste. Kvällen bjöd på lesbiskmiddag och dans på vedala(?). Jag har fått uppleva ett liv jag bara fått höra om tidigare. Ett studentliv som ska försöka få liv i H. Efter fyra timmar sömn och en mage fylld med kebab med extra vitlökssås så åkte jag till hufvudstaden. Dags för familjeaktivitet på Skansen. Kvällen bjöd på födesledagsfest hemma hos Taylor. Tre vänner samlades åter och förde mer liv än tillåtet, så en vandrade till sängs och två dansade mot fasching. 

Ni som förgyllde min helg!

Laborationen gick fruktansvärt bra. Halva kursen klar. Nästa laboration ger mig 4.5p. Nu dags att sova. Imorgon blir det frukost på vårt söta konditori sen plugg till klockan 20.00. Då ska fettet skakas - den omtalade Zumban har entrat H!

I vanliga fall hade jag gått upp, gjort frukost och kollat på ett avsnitt av vänner. Idag var ingen sådan dag. Började med att sortera papper, tidningar, städade badrummer och... DAMMSÖG! Inte för att det är helt ovanligt att dammsugaren åker fram, inte allt för ofta men det händer! Men att dammsugaren går före frukost - det vill jag kalla för ett under!

Torsdagen bjöd på en Sverigeresa. Vi hade åkt ungefär 1 timme när vi inte kunde få fram ett gemensamt svar. Vi bröt nog mot ett antal trafikregler när vi febrilt försökte komma på rätt väg. Till slut kom vi rätt - även om den visade sig vara ungefär 5 mil längre. Men tac vare detta fick vi se Mjölby, Örebro och Kolbäck.

Från Kolbäck sattes jag på ett tåg som enligt sj skulle ta mig till Uppsala. Men konduktören var mycket bestämd och säker när hon gav mig beskedet att Uppsala-tågen slutat gå.. Hennes enda tips var att byta tåg i Stockholm. Så Kolbäck-Västerås-väntetid 40 minuter-Stockholm-väntetid 30 minuter-UPPSALA! Beräknad resetid Hultsfred-Uppsala 8 timmar. Heja kommunikationerna!

In på Stocken kom vi - jag, Rebecca och min lilla rullväska. Den "hängdes" in i garderoben och vi var redo för kvällen (det som var kvar av den). När Stocken inte orkade med oss längre gick vi hem och pratade tills munnarna inte orkade forma ord och öronen slutade lyssna.



Nu ska jag fortsätta min duktiga dag med räkningar och plugg!

När underbara Becc besökte mig i Bacelona över påskhelgen!

Dålig uppdatering - fy skäms, smisk, utegångsförbud. Jag lovar jag ska punisha mig själv! Men för att orka det måste jag få sova. Och efter 3 nätter i olika sängar med olika snarkvänner ska jag breda ut mig i min alldeles egna säng. Jag hoppas mina drömmar tar mig bortom min egen verklighet - den matchar inte mig förtillfälligt.

Nu beger jag mig till mitt hem. Hoppas cykeln är kvar. Hoppas lägenheten inte haft några objudna gäster. Och hoppas kylskåpet inte är lika tomt som när jag lämnade det..

Smörgåstårtan är iordning-gjord, fallföretagsarbeten genomlästa och överanalyserade så nu känns det som jag är värd lite sömn. Imorgon är en stor dag för en, i skrivande stund, liten flicka. Hon fyller systemet och det ska firas med bravur!

Detta är världens minst dömande människa jag känner. Hon är helt underbar på många sätt. Men hon har ett fel som måste åtgärdas. Hon fortsätter att söka lyckan i Barcelona. Vad får dig att tro att den finns där och inte i Sverige? Okej, jag förstår givetvis varför du tror det. Men jag har en ännu bättre idé. Kom hem! Eller nej, du behöver inte åka hem, men kom till mig. Jag har saknat dig alldeles för länge för att låta dig tro att du ska stanna i Barcelona på obestämd tid - det kan ju betyda en livstid! Kom till mig, vi kan lyssna på The Cranberries och äta ketchup i mängder!

Nu har jag och Mozart plöjt igenom kulturanalyser. Mozart är en mycket trogen studiekamrat. Han beter sig alltid som jag förutsätter att han ska. Han har hjälpt mig genom många studietimmar. Det har även Herr mörk choklad gjort - dock tar han ofta min koncentration från böckerna. Det blir ibland mer äta än lära sig och vips så ligger chokladen i knäet och boken ensam och igenstängd bredvid.. Men nästa gång ska jag bara ta fram 3-4 bitar (eller hur!?) och låta resten ligga kvar i köksskåpet. Hörde jag sluta köpa choklad? Jag? Pff. Den tjej som klarar det kan ju kontakta mig omgående. Det är klart omöjligt!

 

Hade jag varit i sthlm nu hade jag pluggat på mitt favoritcafé chokladkoppen i Gamla Stan. Nu får jag nöja mig med en kopp té a la Blå Porten och digestivekex tillsammans med boken kulturanalyser.

Första helgen jag åkte "hem" till sthlm frågade mamma mig om hur utbildningen och kurserna kändes - Är det inte flummigt? Nej, nej, svarade jag stolt. Det är riktigt uppstyrt med tusen regler och inga undantag! Men HA så fel jag hade. Idag kom vi till den stora, och som jag förrut uppfattat som en absolut självklar fråga med ett uppenbart svar - Vad är musik? Jo men det är ju toner... eller asså, typ sånt där som spelas på radio och som körer sjunger i skolan. Eller nu vet jag - MOZART! Men nu vet jag, det finns inte ett själklart svar som är allas sanning. Men det är viktigt att veta vad musik betyder för människor om man ska jobba med det.

En viktig del är associationer. Vad betyder musik för oss och varför? Ofta associerar vi olika saker till olika låtar. Första kyssen. Den svenska julen. Festival. Skolavslutning. Vi får en känsla som vi kan återuppta när vi hör sångerna. Alltså handlar det aldrig om ett enda rätt eller fel, utan om hur, vad och varför människor får associationer!

Här är några av mina låtar och minnen.

Timglas - Lars Winnerbäck - Konfirmation
No Ones Gonna Love You - Band Of Horses - Tiden i Barcelona
Iris - Goo Goo Dolls - 1.an på gymnasiet

Idag var andra bandsläppet!

ADEPT
Nicke Borg Homeland (Backyard Babies frontfigur)

Och sen förra måndagen vet vi även att FAMILJEN kommer spela på Rookiefestivalen.

Biljetter hittar ni här

Sandra har kommit på ett fantastiskt ord som jag bara måste få informera er om. Hon älskar att ordbajsa, och när man gör sådana upptäckter som idag så är det mer än okej! Föreläsaren var helt lyrisk över detta ord och lät henne briljera för hela klassen. Jag håller helt med Jonas. Detta ord kommer ta Sverige till nya nivåer. Och Sveriges ungdomar kommer klara sig ur högstadiet med bättre koll på livet än någonsin! Anser att detta ord kommer bli en världsomfattande nyhet. Hoppas hon hunnit kontakta Svenska Akademin! Får inte glömma berätta att Sandra gick hem och sov efter föreläsningen..

En av alla granitvägen-efterfester. Första gången jag träffade Sandra

Tänkte sätta stop för era fantasier och visa hur det egentligen är! En bild ljuger aldrig!

Jag hör hur min gamla samhällslärare säger "Ni måste ta tag i saker. Ni måste informerar er och ifrågasätta". Han berättar om två män under 1930-talet. Den ena som predikade om hur ett land skulle styras och vilka metoder som var bäst. Den andra stod med ballonger och lovade människor en säker framtid. Mannen vann. Mannen känner vi igen under namnet Adolf Hitler. Jag är säker på att dessa 6% av svenska folket inte hört den historien. Det sades många gånger under kvällen, så många gånger att jag kände en viss oro. Men även jag måste säga att jag skäms över att ha sverigedemokraterna i svensk politik. Det gör att allt känns mycket osäkert.

Jag berättar om den kulinariska middag vi blev utlovade imorgon. Det var en utsökt middag med mycket trevligt sällskap!

Tre apor på tjejmiddag - Anders, Göran och Ove

Det var fredag. Vi skulle befinna oss på campus hulstfred kl 11.00 för att åka buss till Kalmar. Under hela veckan hade vi frågat oss varför i hela friden killarna skulle ta bilen och därmed slösa bensin när man kan åka bussen gratis. Men när vi vaknade efter den succé torsdagskvällen bjudit på och huvudet fortfarande hängde på sne insåg vi att det var ju en kalasbra idé att ta Sandras bil. Pantea hade ju faktiskt inte hunnit dricka så mycket när hon av hemlig anledning gick hem tidigt. Så hon fick bli flickornas chaufför.

Till historien hör att Pantea endast haft körtkort i drygt en månad. Så det var med en viss oro som jag och Helena satte oss i baksätet - bilbältet knäpptes på raskt!

Så ut på vägen for! Bara efter någon minut ropar Sandra till - och Helena och jag i baksätet dör lite av nervositet! "Men kolla! Hon måste vara dyngrak!" Alla fyra resenärer blir helt engagerade och vi inser fort att detta inte är en lek - det är på största allvar! Så Helena och jag kastar ur oss alla möjliga instruktioner. "Kör inte så nära, hon kanske är aggressiv!" "Om hon krockar så krockar vi!" "Tuta inte. Hon kanske blir rädd!" Till slut inser vi att det är dags att ringa polisen. Kan man ringa 112? Men när 11414 sviker oss och vi inser att tiden är knapp ringer vi 112! Vi informerar kvinnan i växeln och hon instruerar oss - vi ska följa efter bilen. Det blir en biljakt utan dess like när fyllebilen är cm från att krocka med en taxi - och nu bultar hjärtat hårt!

Kvinnan parkerar och efter 5 mingår hon in i ett hus. Vi möter upp två poliser som frågar om vi kan tänka oss att vittna. Vi berättar hur kvinnan ser ut, skakar hand och dem ger oss en guldstjärna - vi gjorde helt rätt som ringde 112. Vi hoppar in i bilen och inser att under en timme har vi endast hunnit köra 2.1mil och nu väntar en lång resa till Kalmar. Men det var det värt.

Under kvällen kommer vi fram till att snart har alla i vår lilla grupp på 10 man haft kontakt med polisen.. det bådar inte gott för studenterna i Hultan!

Igår var en bra kväll. Det bjöds på tjejmiddag, mycket dans, mycket sanningar, mycket konsekvenser och en liten kyss mellan John och Broman. Det var så uppskattat att vi snart glömde bort strippshowen. För vi vet att den förr eller senare kommer genomföras.

Vid 1-tiden övergick vår chillfest till röjfest. Huset stormades av ett antal onyktra människor och vi kände att det här kunde vi inte hantera. Så jag, Jenny och Sandra lossade vår cyklar och begav oss mot Rönnvägen 1L. Jag kom på den briljanta idén om att lära mig spela gitarr men somnade istället till tonerna av en sång utan text. Men min kropp var nog ändå inte färdigfestad för jag vaknade och då satt ännu en gitarrspelande man i soffan. När klockan slog 4 fick jag nog ändå inse att kroppen behövde lite vila, men självklart i min egen säng!

Klockan 14.00 gör jag ett nytt försök till ett bättre Sverige! Sen blir det grupparbete, dags att få ner våra tankar om Record Union!

Fredagskvällen var en kamp utan dess like! Det var öl. Det var Pommes Pinnes. Det var höga rop. Det var Timrå. Det var Frölunda. Det var hockeykväll på Rönnvägen 1L. Jag hade lovat Malin att heja på Frölunda. Men jag tror mitt otrogna hejande genomskådades - till Johns stora förtjusning. Timrå vann med hela 6-2 och förlusten var ett faktum! Men inte deppade vi ihop för det. Killarna har mer eller mindre lovat en strippshow på kvällens tjejmiddag. 

Nu ska jag dyka in i kulturanalyser. Tydligen kommer tentan gå galant om man förstår den! Sen ska jag möta upp Sandra - Blir en sväng förbi systemet och vallokalen. Sen fortsätter vi med studierna igen! Hallelujah. 

 (min mobilkamera strejkar och kameran är fortf. ute på vift. Det blir torra inlägg ett tag till. Kompenserar med en gammal bild)

Mikaela, Sandra och jag på maskeraden - powerpuffpinglorna!

Tänkte bara göra livet lite mer värt för alla musikanter!

Dagen är avslutad. Passet är fixat, men leverans sker förmodligen inte förrän nästa vecka. Så bye bye till första riksdagsvalet! Första och enda gången syrran får göra något före mig, eeelleer? En säker källa tipsade mig om att man kan rösta utan id OM jag går tillsammans med en person som kan intyga att jag är jag och att hon är hon. Detta ska absolut testas!

Efter dagens första gruppuppgifts-möte var det dags för Fek-mötet. Min nya grupp har jag och Sandra handplockat, allt för bästa möjliga resultat. Än en gång har facebook lyckats sammanföra två gamla skolkamrater. Det visades att jag och en gruppmedlem gått både AF och Kungsholmen tillsammans. Det blev en snabb titt i skolkatalogen och vi insåg att medan han fick nians slutbetyg lärde jag mig vad växthuseffekten är. När klockan slog sex började våra hjärnor strejka och vi insåg att det var dags för middag! Sam tog på sig uppgiften att laga sin berömda ratatouille, vilket uppskattades... till en början. Inte visste vi att denna rätt skulle ta hela två timmars arbete! Samuel gjorde klassikern - värmde en billys pissa i ugn (till hans stora besvikelse har jag faktiskt ingen micro!).

Sen kom resten av tjejerna, Helena, Maria, Pantea och Jenny. Kvällen fortsatte med tända ljus, gitarr och skönsång. Nu ska jag dyka in i lite organisationsteorier och sen sova :)

Idag besökte vi staden som tog mycket ifrån mig. Idag tog den lite mer ifrån mig. Tid och energi. Nästan fem timmar av föreläsningar kunde ha spenderats på ett mycket trevligare sätt. Jag tror jag talar för alla när jag säger att vi redan visste att plagiat är fusk och att Darwin är en mycket viktig person. Inte helt otippat att salen var halvfull efter pausen..

Igår kom jag tillbaka till min lilla söta etta. Dock har området vi blivit varnade för så många gånger blivit otryggt och många längtar tills tvåorna flyttar! (Ta inte illa upp, vi vill bara åt era hus!) I förrgår hade Jenny och Jacob inbrott i deras lägenhet. Dem blev av med en gitarr och Tv - så bye bye Idol!

Ajdå, nu ringde Mikaela. Tydligen blir det Idol och thaimat på inbrottsplatsen ändå..!

Bara för att det var vårt första samtalsämne och du tyckte jag var lik henne. Dock är jag lika oförstående.

Åh idag, nästan 5 månader sen sist, förenades vi! Vi möttes på det enda stället Linda hittar till - fontänen vid cityterminalen. Sen kom Paulinis och slutligen mötte vi vår man Kalle. Han hade dock bara 30 minuter över för oss, sen skulle han tydligen plaska med sin brorsson på eriksdalsbadet. Mysigt tyckte vi.

När vi vinkat av mannen, gick vi vidare till gamla stan och drack chailatte på chokladkoppen. Men det kändes alldeles för ospanskt så vi drack fort upp och begav oss vidare till Woken för att dricka, billig, öl. Men familjen kallade, så efter en halv öl fick jag bråttom hem. Kvällen avslutades med middag och idol. Imorgon blir det barnkalas - Bruno blir 3 år :)

"Jag frågar gråter du? Du smakar salt"



En gång sa jag till John att jag gillade Kent. Nu är jag fast. Det här var den första låten han tipsade mig om

Snart beger jag mig till hultsfreds tågstation för att åka till liv och rörelse, fest och vänner, fyllda kylskåp och tunnelbanor. Klockan 23.39 anländer jag. I helgen ska jag inte bara dela säng med min syster, träffa barcelona-gänget och fira Lilla Bu's tre-årsdag. Jag ska även läsa 4 böcker till kurserna, företagsekonomi och branschintroduktion. Läser båda kurserna på halvfart, parallellt. Jag ska också lösa mina problem! Det är nog det jag längtar mest efter nu!

Stockholm, snart ses vi igen!

Blev överlycklig när jag kom hem efter dagens föreläsning och såg ett fint vitt papper ligga framför dörren - MITT BANKKORT HAR ÄNTLIGEN KOMMIT TILL STAN! Så jag slängde i mig lunchen och cyklade ner till posten. Jag kliver in med det stora leendet som klistrat fast i ansiktet och säger "hej" till kassörskan med den trevligaste attityd! Hittills går allt enligt planerna. Hon är trevlig, jag är trevlig, det är nästan så jag tycker konsum ser lite trevligare ut. Men när kassörskan inte vill sammarbeta med mig, då kommer bitchen fram. Hon vägrar att ge mig kontokortet utan mitt leg. Jag förklarar hela min absurda situation - utan kontokort(=pengar)kan jag inte göra nytt leg, utan leg kan jag inte hämta mitt kort osv. Hon svarar då "kan du inte hämta ut pengar på banken?" ÖH..? Har du hört vad jag sagt? Jag har ju inget leg.

Så jag går till polisen, med hopp om att dem ska ha lösning på mitt problem. Men hon verkar lika nollställd som posten. Hon har inga idéer och tillslut kommer JAG fram till vi kanske kan bevisa att jag är jag med personbevis och stöldanmälan. Hon ringer posten och frågar och vi får positiv respons. HALLELUJAH! På vägen tillbaka möter jag John (som idag skulle få pengar från mig för litteraturen!) Samma tjej står i kassan så jag skippar trevliga hälsningsfraser och begär istället deras faxnr. Det dröjer några minuter men när hon kommer tillbaka med en post it står det endast "Post center, fullmakt kl 15.00" (Japp särskrivet!) Det hon lovat polisen gick tydligen inte, utan nu måste jag få en fullmakt av det lunchstängda postcentret - vilket tar ungefär en vecka.. Då orkade jag inte ens hålla inne Miss bitch. "Och hur har du tänkt att jag ska klara mig utan pengar i ännu en vecka???!"

Så vi begav oss till polisen för att ännu en gång försäkra mig om att det inte finns fler lösningar (eller tillfälliga id-kort som är gratis och kan fås på en gång!) Nej. Det finns ingen som känner medlidande för mig i Hultsfred. Jag har bara lyckats göra mig ovän med många. Eller jag är nog lite vän med mannen på ATG-ombudet. Han skrev ut mina tågbiljetter och frågade om jag är släkt med Magnus Uggla. Han blev väldigt glad över mitt svar. Som tur var så hade John 20 slantar som det kostade att få biljetten.. TACK!

Tänk om jag bett nordea skicka kortet till mamma istället. Då hade mamma enkelt hämtat ut det och sen givit det till mig. Tänk att man kan gå runt systemet men inte göra undantag. Givetvis förstår jag varför, men det är knasigt.

Nu ska jag lägga mig ner, gråta färdigt och sen se idol och äta nybakade cupcakes med tjejerna :)

Här hade jag tänkt leka i helgen. Undrar om dem tar personbevis + stöldanmälan? Aja, jag kan ju skylla på att jag bor i hultsfred om jag verkar dum.

Ska till storstaden redan på onsdag. Och? Jo det är ett problem.

Jag behöver en identitetshandling som jag kan visa konduktören på tåget. Har jag det? Nej. Kan jag fixa det? Nej. 1. Det tar lång tid att få ett pass/id. 2. Det kostar pengar. Har jag pengar? Nej. Hade liksom även tänkt att rösta i sthlm nu i helgen och då behöver jag också ett bevis på att jag faktiskt är jag! Så imorgon blir det jag som går till polisen, drar en snyfthistoria och hoppas på ett tillfälligt id som inte kostar någonting. Kanske kan få en faktura på det? Någon som har ett superbra tips?

Björn och Jesper får muntra upp min bedrövliga text!

Det jag nu ska berätta bränner hårt i hjärtat, speciellt för en student.

Torsdag halv elva kom en gul buss och hämtade upp 54 stycken bakfulla studenter - nollningsperioden nådde nya höjder när vi nu skulle till Kalmar! Vi började med en rundvandring på Linnéuniversitet och senare hade vi vår första föreläsning i företagsekonomi. Efter det mötte vi upp våra kära 2.or som kom med det sorgliga beskedet att Kalmars nollor inte orkade med ett midsommarfirande. Endast en tapper kalmarit hade orkat komma.

(usch jag känner att kreativiteten inte är med mig idag - jag spolar till det fruktansvärda!)

Efter trevlig middag (ÄNTLIGEN hade vi tid att äta!!) och förfest begav vi till Vallen. Där blev det dansdansdans. Sen blev det tequila. Och en till. Och kanske en till... Sen vaknade jag upp i en säng. Var tydligen tillbaka där förfesten börjat. Där var jag, mina kläder, skor, mobil.. MEN INGEN VÄSKA! Så hejdå kamera, plånbok med kort och presentkort, halsduk, pass, hemnycklar, cykelnycklar, föreläsningsmaterial + anteckningar osv. Utan lyckade resultat i att finna väskan så tillbringades hela dagen i Kalmar innan alkoholen lämnat våra kroppar och vi kunde återvända till Hultan. Så du där ute som har alla mina personuppgifter och nycklar. Skräm mig inte i natt.

Ikväll blir det jag & Brangelina som tar det lugnt. Kräftskivan klarar sig nog bättre utan mig.

Igår var det kalas. Det var en alldeles för tidigt avslutad pubrunda och en tidigt påbörjad efterfest, som följdes av efterefterfest och efterefterefterfest. Det bjöds på billypizza och en manlig strippshow. Det blev en fest mellan nollor och tvåor, vi unga som lever i Hultsfred. Slutligen utlovades jag ännu en sån där efter-repeat-fest med vattenpipa och té. Istället blev det jag och fyra gitarrspelande tvåor. Men när klockan slog fem och två män börjad dra stockar blev det dags för hemfärd. Martin visade mig ännu en genväg, en mörk och farlig stig genom skogen som tydligen var bebodd av troll.

Nu ska jag bege mig till hus 18 b och lyssna på Ska. Sen blir det shotkarneval!