Feed me with music

Åh lyckopillret är tillbaka. Sjukt mycket energi idag. Ja, jag är något av en duracellkanin. Det här med att att ha stora svägningar i humöret kan även vara bra för ibland blir jag så lycklig att jag inte vet var jag ska ta vägen. 

 

Hör och häpna när jag säger att jag hann med gymmet igår. Och inte så lite heller - idag är träningsvärken riktigt påträngande. Inget mig emot eftersom jag älskar känslan av att kroppen har fått ta i. Efter träningen skyndade jag mig hem, åt middag och valde snabbt och helt oentusiastikt ut vilka kläder jag skulle ha kvällen till ära. Sedan begav jag mig in till Kägelbanan för att möte upp ett par vänner för 100 Party. Vi insåg att vi kände oss lite äldre, inte farligt äldre, men vi var inte längre en del av klicken med hipster-twenties. Med denna insikt i behåll bestämde vi oss för att bli bättre på spontana tillställningar. Vi alla har kommit upp i en ålder där tidiga mornar, långa jobbdagar, befodringar, samboliv och träning blivit vardagens signum. Kanske är det dags att beblanda detta med lite vänskapligt häng.