Feed me with music

Igår avslutades jobbdagen med ett mycket trevligt samtal från Usa. Jag snicksnackade lite med Ben Bridwell, grundare av och sångare i bandet Band Of Horses. Det är ett sådant ögonblick som jag kommer bära med mig hela livet. Jag kan inte sluta fascineras av vilka fina stunder jag får vara med om och som jag tidigare inte förstått att jag kunnat drömma om. "Hey, this is Felizia calling from WiMP Music Sweden." Ville typ lägga till "Just sitting here in an empty office in Stockholm and talking to a huge star - as always on tuesdays.." För snart fyra år sen bodde jag tillsammans med tre andra i Barcelona. Kvällarna slutade oftast med alldeles för mycket alkohol och Band Of Horses - som jag och de andra precis förälskat sig i. Jag kan inte hjälpa att jag tänker så, men tänk om jag vetat då att jag en dag skulle intervjua dem? 

 

När nerverna lugnat ner sig och jag kunde sluta tänka "shit shit shit shit shit" så avslutade jag med att säga "Thank you for taking some time talking to me. I just wanna say, I really love your music and No One's Gonna Love You probably was the one and only song I ever listened to in 2010.." Lämnade sedan kontoret med ett fånigt stort leende och frågade mig själv "Kan man bli starstrucked via telefonen?"