Feed me with music

Ibland blir man blind. Katastrofalt. Jag har nu gömt mig från de jag mår dåligt av. Lika mycket håller jag mig borta från allt vackert. Omedvetet. Jag skapar hemskt jobbiga tankar och får för mig att jag är borttappad. Men idag är en sådan dag när jag tror att positiv energi påverkar oss mer än vad vi förstår. Som jag sa i måndags, jag ska gå och lägga mig med alla känslor och vakna upp som ett nytt blad i en oändligt lång bok. Det känns verkligen så. Mina fantastiska vänner har fått mitt hjärta att ta glädjeskutt om och om igen. Ni är fantastiska och jag kan inte längta mer tills jag får komma närmre er. Att få höra att man är saknad är obeskrivligt härligt! Och vet ni vad? Jag saknar er!

 

Blev bara tvungen att kolla igenom gamla bilder. Har frambringat extremt mycket skratt för mig ikväll. Kan inte garantera er något sådant. Men bjuder på detta.