Kärleken Är
Årets framröstade sommarpratare Monica Nyström berättade min familjs historia. Så kändes det iaf. Tog inte många meningar innan jag satt helt nedsjunken i soffan med tårar längs kinderna. Jag åkte tillbaka 12 år, TOLV JÄVLA ÅR, och kände mig som den lilla 8-åring jag var. Försökte vara stark, försökte stänga av, blev arg när Joanna inte förstod, men samtidigt skyddade henne ifrån att förstå för mycket.
"Jag vill vara med pappa!" Då förstod jag att hon aldrig skulle få se sin pappa igen.. Kunde man uttrycka det mycket tydligare eller ärligare? Sanningen är riktigt brutal i det här läget och det gör ont. Jag har aldrig svårt att prata om det som hände på något sätt, men det är sällan jag inser att det är mig själv jag pratar om. Det känns inte som det har hänt utan att jag berättar om någon annan.. Jag menar, jag känner fortfarande hur jag aldrig skulle klara av att leva vidare om någon i min närhet dog. Men jag har ju klarat det. Vi har klarat det!
Kärleken Är - Jill Jonson
Förstår precis vad du menar stumpan, det är svårt att förstå att man faktiskt överlevt =/ <3