En av de bästa dagarna i mitt liv
Tänk att vara lycklig från det att solens strålar når jorden tills man somnar (läs: däckar). Ingenting kan förstöra en sådan dag. Då menar jag verkligen ingenting!
Vaknade upp på ett hotell i Falun med sina bästa vänner vid sin sida. Det började med ett gräl mellan två främlingar, den ena mer villig än någonsin och den andra mer äcklad än någonsin. Det ena argumentet bättre än det andra och skrattet bubblade inom oss. Det kan ha varit den bästa natten i våra liv. Madrassen kändes mjukare än någonsin och hela natten hade täcket kramats krampaktigt som om det vore den sista gång tillsammans. Om detta var den bästa natten så var frukosten bortom gudomligheter. Magen sköt undan raviolin som härjat i tre dagar och lämnade plats åt de mesta vi kunde stoppa i oss. Ett badrum har aldrig uppskattats så mycket, men efter dagar av nerspydda baja-major så är det förståeligt! Dock tog vi inte chansen att duscha..?
En betald taxi tog oss och alkoholen till Borlänge och där fylldes barnpoolen med iskallt vatten, vatten som skulle svalka fem flickors kroppar, öl och en flaska mousserande. Musiken drogs igång, många texter skulle övas in då dagen bjöd på flest konserter, och lekarna tog fart - vilket tog över bakfyllan och lyfte oss några nivåer bort. Klockan slog konsertdags och det var dags att lämna campet. Men innan skulle sminket bättras på, bokstavligt talat då samma kosmetika legat på sen jag lämnade sthlm. In i tältet, fram med spegeln och på med ögonbrynspennan. Ut kommer jag och fyra flickor stirrar häpet på mig men säger snällt, om detta nu var snällt, inget utan vi börjar gå.
Vi möter vårt manliga gäng och det utbytts kramar och lovord om att ses senare. Men nu kan Louise inte hålla sig längre "Fille, vad fan har du gjort med ögonbrynen? Du ser ut som pappan i O.C!!" Men som nämnts tidigare, inget kunde förstöra denna dag! Jag försökte ta en bild med kameran som, i mina ögon, inte visade något mer onaturligt än vanligt..
Vi avverkade Melissa Horn med tårar, Kings Of Convenience med skugga och Ane Brun på en parkbänk utanför systemet. Förlåt, mitt minne sviker mig om vilka artister/vilka dagar. Hur som haver.. Nej, vi behöver en paus. Tillbaka till campet då min käresta lägger sig "jag har aldrig mått så här dåligt förut" och bekräftar "Jag har solsting!". I ögonblicket var vi helt överens, dagen efter klarnade det en aning. En liten vila, liten. Sen tillbaka till festandet. Vi avnjuter Fibes! Oh Fibes tillsammans med en af-vän och sedan det jag väntat på: THE ARK. Vi möter upp grabbarna som öppet bekänner deras tankar kring bandet - icke uppskattat och jag dansar för mig själv resten av konserten!
Ögonbrynen höll sig färgade hela veckan ut. Säkerligen hade de hållt hela sommaren om jag inte haft tillgång till dusch senare.. 
